Logistikutmaningar med ett VM i tre länder

Infrastrukturen spricker redan innan första matchen

Lyssna här. Ett världsmästerskap fördelat över USA, Kanada och Mexico är inte bara ett fotbollsevent – det är ett logistiskt mareritt av episka proportioner. Tre länder. Trettio stadioner. Miljontals supportrar som ska färdas mellan gränser som aldrig varit utformade för detta.

Det här är helt enkelt något vi aldrig sett förut.

Gränserna blir flaskhalsar

Och här är grejen: när supportrar från hela världen ska passera mellan USA och Mexico, eller från USA till Kanada, kollapserar de traditionella gränskontrollerna. Vi talar om timmar – potentiellt dagar – av väntande. Inte för säkerhet, utan för ren administrativa inkompetens.

De mexikanska gränsöverfarterna är redan överbelastade under normala omständigheter. Lägg till 80 000 fotbollsfantaster från Europa, Asien och Södra Amerika, och du har ett recept för kaos.

Transport mellan stadiona är inte löst

Okej, låt oss vara ärliga. De saknar helt enkelt en samordnad transportplan mellan de tre länderna. Mellan Vancouver och Seattle – mellan Toronto och Buffalo – det finns inga dedikerade, säkra transportkorridor för VM-besökare.

Flyg mellan städerna blir dyrare. Tåg? Finns inte mellan USA och Mexico på den nivå vi behöver. Vägar är långsamma.

Det här handlar om att flera miljoner människor behöver röra sig effektivt, och systemet är konstruerat för 10 procent av den volymen.

Hotellbrist och logistisk splittring

Visst, det finns bäddplatser. Men de är spridda. En match i Guadalajara, nästa i Los Angeles, sedan Salt Lake City. Supportrar kan inte bara ta sig till ett hotellcentrum och vara klara. De måste boka flygningar, hyrbil eller bussar för varje gruppspel.

För arrangörer från footballfivm2026.com och andra officiella organ blir detta en mardröm av koordinering. Varje match kräver eget logistiksamordning. Eget säkerhetsprotokoll. Egna transportlösningar.

Säkerhet över tre jurisdiktioner

Och säkerheten, alltså. Tre länder betyder tre olika polisstyrkor, tre olika säkerhetsprotokoll, tre helt skilda lagverk.

En grupp supportrar från Colombia som reser från Miami till Monterrey – vilken poliskår är ansvarig? Vem garanterar säkerhet på vägen? Blir det ett pussel av juridiska oklarheter?

Kommunikationen brister helt

Det saknas helt enkelt en central kommunikationskanal för supportrar. Information på flera språk. Uppdateringar om trafikstockningar. Realtidsinformation om gränskontroller.

Det kommer att bli fruktansvärt.

Så vad gör vi nu?

Utveckla en digitalt integrerad app – omedelbar. Inte tre separata appar för tre länder. En enda plattform med real-time transportdata, gränskö-uppdateringar och säkerhetsvarningar.

Det är inte för sent, men det är nära.

This entry was posted in Uncategorized by . Bookmark the permalink.

Comments are closed.